A1195.

Syftet med uppsatsen Àr: 1. Att redogöra för den nya lagen om finansiell rÄdgivning till konsumenter, dess avsikt och bakgrund. 2. Att redogöra för fyra bankers instÀllning till lagen och deras förberedelser inför kommande implementering. 3.

Lagen om finansiell rÄdgivning till konsumenter och rÄdgivarens arbete Àr av ökad betydelse i samhÀllet eftersom konsumenternas agerande pÄ den finansiella marknaden har förÀndrats kraftigt. Vi ska i denna uppsats undersöka vilket verktyg lagstiftningen utgör för privatrÄdgivare.VÄrt syfte Àr att identifiera hur Lagen om finansiell rÄdgivning till konsumenter pÄverkar en rÄdgivare i dennes dagliga arbete.Uppsatsen lÀgger fokus vid situationen idag och inte hur framtiden ser ut. Vi fokuserar pÄ södra Sverige och avgrÀnsar oss till Swedbank och Handelsbanken. Metod: Uppsatsen Àr uppbyggd utifrÄn öppna intervjuer med representanter frÄn Swedbank och Handelsbanken. Vi har anvÀnt en deduktiv ansats och en kvalitativ forskningsstrategi.Vi kan genom vÄra undersökningar konstatera att lagen om finansiell rÄdgivning Àr av stor betydelse för rÄdgivare i deras arbete.

Problembakgrund: Regeringen fattade beslut om att tillsÀtta en utredning för att kartlÀgga frÄgor avseende finansiella rÄdgivares skyldigheter och ansvar gentemot konsumenten samt analysera frÄgor betrÀffande konsumentskyddet vid finansiell rÄdgivning. Enligt de direktiv som utredningen erhöll skulle den samtidigt rekommendera lÀmpliga ÄtgÀrder för att förstÀrka och tydligöra konsumentskyddet vid finansiell rÄdgivning samt förorda ny lagstiftning. Den lagstiftning som föreslagits av utredningen kom dÀrmed att benÀmnas, lag om finansiell rÄdgivning till konsumenter. Lagen trÀdde i kraft den 1 juli 2004. Denna lag Àr bakgrunden till den problemformulering som författarna har valt att behandla i studien.Vilka effekter har lagen om finansiell rÄdgivning till konsumenter genererat i samt hur har dessa effekter pÄverkat den finansiella rÄdgivningen i praktiken?Syfte: Syftet med studien Àr att skapa en ökad förstÄelse och ge lÀsaren en djupare inblick för hur lagen om finansiell rÄdgivning till konsumenter har pÄverkat den finansiella rÄdgivningen i praktiken samt dess effekter av finansiell rÄdgivning till konsumenter.Metod: En kvalitativ undersökningsmetod har genomförts, riktad emot fyra banker, i form av semi-strukturerade intervjuer.

Bakgrund: Konsumenterna har ökat sina investeringar i finansiella instrument men kunskapen om dessa inte har ökat i samma takt. En del mÀnniskor har inte varit medvetna om de risker som ett sparande i denna form innebÀr, utan har med förskrÀckelse sett sina sparade pengar försvinna nÀr börsen gÄtt dÄligt. För att stÀrka konsumenternas stÀllning samt sÀkerhetsstÀlla kvaliteten pÄ bankers och fondbolags rÄdgivning infördes Lagen om finansiell rÄdgivning den första juli 2004. De viktigaste följderna av lagen Àr att nu fÄr bara utbildade rÄdgivare ge rÄd till kunderna.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva de förÀndringar och det förÀndringsarbete som lagen medfört för FöreningsSparbanken, samt utreda lagens pÄverkan pÄ privatrÄdgivarna. Dessa tillsammans ska hjÀlpa till att besvara frÄgan hur vÀl implementeringen lyckats.

Uppsatsen avser att undersöka huruvida den nya rÄdgivningslagen kommer att uppfylla sitt syfte, det vill sÀga huruvida konsument-skyddet kommer att stÀrkas pÄ den finansiella marknaden. Uppsatsen avser Àven att undersöka om denna eventuella förstÀrkning avkonsumentskyddet kommer att leda till en ökad effektivitet pÄ den finansiella marknaden. Analysen visar pÄ att lagen uppfyller sitt syfte genom att rÄdgivarens ansvar för brister i rÄdgivningen blir större i och med den nya lagen. Lagen ger rÄdgivaren incitament att verkapÄ ett sÀtt som gynnar konsumenten och i förlÀngningen ocksÄ effektiviteten pÄ den finansiella marknaden med en starkare samhÀllsekonomi som följd..

Avsikten med uppsatsen Àr att kartlÀgga hur svenska företag som tillhandahÄller finansiell rÄdgivning till konsumenter arbetar för att kartlÀgga kundes risktolerans. Syftet med uppsatsen Àr ocksÄ att granska vad lagen om finansiell rÄdgivning till konsumenter sÀger om riskbenÀgenhetsmÀtning, samt hur de menar att rÄdgivningsföretag bör gÄ till vÀga för att avgöra kundes riskbenÀgenhet. Av slutsatserna framgÄr att riskbenÀgenhetsmÀtningar görs, men rÄdgivningsfirmor bör tydligare skilja pÄ den psykologiska risktoleransen och den finansiella riskkapaciteten för att uppnÄ högre reliabilitet och validitet av riskbenÀgenhetsmÀtningarna. Lagen och branschorganisationens rekommendationer bör ocksÄ föreslÄ denna uppdelning av risktoleransen och riskkapaciteten..

IT inom va?rden blir allt vanligare och med det mo?jligheterna till kommunikation mellan patient och va?rdgivare. Denna uppsats syfte a?r att underso?ka vilken nytta och mo?jligheter ljud- och videokommunikation kombinerat med samtidig visning av webbplatsen Onkonnect kan erbjuda patienter och va?rdgivare under cancerra?dgivning. Som mo?jliggo?rande teknik fo?r denna kommunikation anva?nds WebRTC.

Internet blir en allt sto?rre del av samha?llet da? fler tja?nster digitaliseras fo?r att underla?tta vardagen. Dock ligger det sociala arbetet efter. Av de utbud som idag erbjuder socialra?dgivning och socialt sto?d pa? internet a?r den sto?rsta andelen ideella verksamheter, medan de professionella verksamheterna a?r begra?nsade.

I denna uppsats har vi granskat de tvÄ yrkena rÄdgivare och revisor för att se vad yrkena innebÀr. Vi har anvÀnt oss av sekundÀrdata och pÄ sÄ sÀtt försökt att skaffa oss en bild av hur yrkena ser ut. Vi har sedan lÀst och analyserat rÀttfall för att se hur domarna har fallit inom respektive yrkesomrÄde. Detta har vi gjort med intresse av den nya lagen som trÀdde ikraft 2004 för finansiell rÄdgivning. Vi ville se om den nya lagen har hunnit ge nÄgra effekter i form av fÀllande domar.

AnvÀndarna av extern redovisning fokuserar pÄ framtiden medan traditionell redovisning baseras pÄ historiska data. Amerikanska undersökningar visar att analytiker efterfrÄgar mer icke-finansiell information för att kunna göra bÀttre prognoser. Företagens Ärsredovisningar fungerar idag som informationsbÀrare och Àr ett viktigt beslutsunderlag för analytiker. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva de svenska förhÄllandena vad det gÀller redovisad och efterfrÄgad icke-finansiell information. Genom att studera svenska Ärsredovisningar samt tillfrÄga analytiker hur de stÀller sig till icke-finansiell information har vi besvarat följande frÄgor.

Den pÄgÄende skuldkrisen i Europa, och den dÀrav föranledda starka tendensen till vÀrdeminskning av olika placeringar i finansiella instrument, har gett frÄgan om effektiviteten i konsumentskyddet vid finansiell rÄdgivning förnyad aktualitet. I svensk media har pÄ senare tid stark kritik riktats mot sÄvÀl utformningen av det regelverk som Àr avsett att skydda konsumenter vid sÄdan rÄdgivning, som dess pÄstÄtt otillrÀckliga praktiska genomslag. Den lÄga andelen konsumenter som fÄr gehör för sina klagomÄl angÄende finansiell rÄdgivning i allmÀnna reklamationsnÀmnden, samt den omstÀndigheten att lagen om finansiell rÄdgivning (2003:862) aldrig blivit föremÄl för prövning i Högsta Domstolen, kan möjligtvis vara symptom pÄ att systemet för konsumentskydd pÄ detta omrÄde Àr behÀftat med vissa brister. En nÀrmare studie av det preventiva och reparativa konsumentskydd som lagen om finansiell rÄdgivning tillhandahÄller ger vid handen att det torde finnas en viss sanningshalt i de anmÀrkningar som framförts i media. Ett flertal svagheter existerar bÄde i de regler som skall minimera risken för förekomst av vÄrdslös finansiell rÄdgivning till konsumenter, och i de regler som tar sikte pÄ konsumentens möjligheter att erhÄlla kompensation för ekonomisk skada som orsakats genom oaktsamt utförande av rÄdgivningsuppdraget.

Finansiell rÄdgivning har blivit en allt viktigare del av vÀrdepappersmarknaden och samhÀllet i stort. Nya lagar och riktlinjer har kommit till för att skydda konsumenten och öka kompetenskraven hos rÄdgivarna. Trots detta har Finansinspektionen hittat och belyst ett flertal risker som konsumenten kan utsÀttas för och Ärligen inkommer ett stort antal anmÀlningar till AllmÀnna reklamationsnÀmnden frÄn konsumenter som Àr missnöjda med den rÄdgivning de fÄtt. Om antalet anmÀlningar som inkommit till ARN under Ären 2008-2011 stÀlls i perspektiv till antalet rÄdgivningsmöten som hÄlls per Är utgör denna siffra ca 0,02 % av antalet möten. Det Àr dÀrför intressant titta pÄ hur stort problemet kring misslyckad finansiell rÄdgivning egentligen Àr samt att undersöka hur bankerna sÀkerstÀller kvalitén pÄ rÄdgivningen.Syfte: Studiens syfte bestÄr i att kartlÀgga och analysera de fall som skett avseende misslyckad finansiell rÄdgivning gentemot privatpersoner, samt att granska och analysera hur bankerna sÀkerstÀller kvalitén pÄ den finansiella rÄdgivning de erbjuder.Genomförande: Genomförandet av studiens datainsamling har skett genom en kombination av intervjuer, granskning av dokument, empirisk forskning samt finansiell teori och rÄdande lagstiftning.

Titel: Efterfra?gan pa? revisionsbyra?ernas tja?nster fo?r fo?retag utan revisionsplikt. En studie om varfo?r revisions- eller ra?dgivningstja?nster efterfra?gas.Bakgrund: Revisionsplikten avskaffades fo?r de minsta fo?retagen i Sverige 2010. Ett motiv bakom denna laga?ndring var att de minsta fo?retagen skulle kunna fa? va?lja vilka revisions- och ra?dgivningstja?nster de har behov av.

Titel: Efterfra?gan pa? revisionsbyra?ernas tja?nster fo?r fo?retag utan revisionsplikt. En studie om varfo?r revisions- eller ra?dgivningstja?nster efterfra?gas.Bakgrund: Revisionsplikten avskaffades fo?r de minsta fo?retagen i Sverige 2010. Ett motiv bakom denna laga?ndring var att de minsta fo?retagen skulle kunna fa? va?lja vilka revisions- och ra?dgivningstja?nster de har behov av.